Det är tråkigt när bra böcker ges fula omslag. Den här boken ser ut som en fjollig flickbok från det tidiga åttiotalet som försöker se tuff ut. Det lyckas inte.
Men bokens innehåll ger ett bättre intryck! Vi får ta del av Jessicas första kärlek, hur hon och Arvid blir ett par. De går i åttan båda två och förlorar oskulden med varandra på en fest. Arvid är precis så underbar som hon trott och allt är verkligen perfekt. Ända tills Jessi börjar fundera på när hon hade mens sist, och kommer fram till att det var alldeles för länge sedan. Hon är gravid! Abort verkar vara den självklara lösningen, men Jessi är inte helt övertygad om att det är vad hon vill.
Katarina von Bredow har gjort det igen - skrivit en bok som man inte vill lägga ifrån sig. Och ingen kan skildra skör tonårskärlek (eller kärlek överhuvudtaget) som hon. Bara läs den.
Den här boken har blivit hyllad av recensenterna, bland annat i DN och SvD. Jag vet inte jag. Den har absolut sina bra sidor, bitvis riktigt bra men helheten blir ändå "bara" ok. Passionen mellan Kicki och Lasse är övertygande beskriven men författaren verkar oftast mer intresserad av formen än innehållet. Språket är det inget fel på, men alla författargrepp gör att jag inte alltid hänger med och då tappar historien styrfart. Och en roman utan styrfart blir aldrig mer än ok för mig.
