Henrika flyttar till Farsta från Lund sommaren innan hon ska börja gymnasiet. Hon ska gå Natur förstås, för Henrika har det alltid varit självklart att göra sitt bästa i skolan och få bra betyg och det var helt normalt i hennes förra skola. Men Henrika börjar bli trött på att bara vara en pluggis och att aldrig bli bjuden på fest. Kanske är flytten till Fasta precis vad hon behöver?
Mira bor med sin mamma i Farsta men håller sig helst hemifrån. Mamman missbrukar nämligen både tabletter och alkohol och Mira får ofta ta hand om henne när hon är full eller deprimerad. Mira drar istället runt i centrum med sitt inte alltför städade kompisgäng. Mira är less på sina looserkompisar och bestämmer sig för att hon ska gå gymnasiet, Hantverksprogrammet, och dessutom ska hon anstränga sig för att få hyfsade betyg. Men det är svårt, hon är så van att skolka och skita i allt.
Skolan börjar och en av lärarna har bestämt att Naturprogrammet och Hantverksprogrammet ska göra ett projekt ihop och naturligtvis är det Mira och Henrika som ska samarbeta.
Henrika och Mira är intressanta karaktärer som man har svårt att lägga ifrån sig.
Det här är verkligen en "feel-bad-bok". Johanna går i högstadiet och blir varje dag trakasserad av två killar i klassen. Och då menar jag verkligen trakasserad! Jag är lite för pryd och äcklad för att skriva vad hon utsätts för så det får ni läsa själva. Hemma har hon inte heller det lätt, hennes mamma är minst sagt knäpp och lynnig och vill inte alls höra eller se de tydliga tecknen på att Johanna inte mår bra.
