En knarkares dagbok

Fråga Alice består av en anonym femtonårings dagbok. Den publicerades första gången 1971 (USA), men känns inte särskilt daterad. Vi får en inblick i hur och varför drogerna lockar, trots att "Alice" ganska snart blir medveten om nackdelarna.

Den här boken är främst intressant för att den är autentisk. Svår att betygsätta dock.

Divergent

En av årets boksnackisar är ju helt klart Veronica Roths dystopiska serie som börjar med Divergent. Det är väl ganska uppenbart att man vill rida på Hungerspelen-vågen och jag tycker nog att man lyckas hyfsat.

I det framtida Chicago där Beatrice Pryor bor är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. Som sextonåring måste man välja vilken falang man vill tillhöra för resten av livet. Beatrice bestämmer sig för att lämna sin familj och De osjälviska för att bli en av De tappra.

Konflikterna mellan falangerna ökar och Beatrice hamnar mitt i hetluften.

Jag tyckte den här boken började lite segt men det tog den verkligen igen i det actionfyllda slutet.

Betyget blir 3,88.

Mörka platser av Gillian Flynn

Libby är sju år när hennes mamma och systrar mördas i det som kommer att kallas Präriemassakern. Hon lyckas fly och vittnar mot sin bror Ben som är femton. Tjugofem år senare får vi följa en deprimerad Libby som lever på pengarna från en fond som skapats av människor som tyckte synd om det stackars flickan som blev ensam kvar efter massakern.

Libby blir kontaktad av en grupp som är övertygade om att Ben är oskyldig till dådet. De vill ha Libbys hjälp att bevisa att det istället var Libbys pappa Runner som mördade familjen, och eftersom pengarna från fonden börjar tryta (och hon inte kan tänka sig att ta ett jobb) så lovar hon att hjälpa dem. Mot betalning förstås.

Kapitlen i boken varvas mellan att följa Libby som vuxen och att nysta upp vad som hände dagarna innan mordet. Spänningen byggs upp mycket skickligt.

Jag gillar inte dussindeckare, men det här gillar jag. När de psykologiska processerna hos offer och förövare står i centrum istället för polisens arbete. Nu ser jag fram emot att läsa Gillian Flynns "Gone girl" som fått ännu bättre recensioner! 

Nytt från Magnus Nordin!

Avgrundens änglar är en grupp människor som tagit på sig uppgiften att sätta dit män som förgriper sig på unga. De tar dock inte lagen helt i egna händer, utan fokuserar på att ta fram bevis som de sedan överlämnar till polisen. Leder gruppen gör Molly som till vardags är lärare och hon har knutit tre elever till sig som själva råkat illa ut på liknande sätt som de som de sätter dit.

Magnus Nordin har återigen lyckats skriva en bok med bra driv och ett högst aktuellt ämne. Se boktrailer för Avgrundens änglar på boktrailer.se.

Betyget blir fyra av fem.

Harlan Coben skriver för ungdomar

Jag har inte läst något av Harlan Coben tidigare. Men när han nu ger sig på att skriva en serie spänningsromaner med och för ungdomar så måste jag förstås ta reda på om det är något att ha. Jag inser ganska snart att det här är precis vad mitt skolbibliotek behöver. Framförallt tänker jag på de som läst och gillat Horowitz serie om Alex Rider. Det här är en klockren serie att fortsätta med. Nu har det bara kommit ut en bok i serien än, men jag ropar ändå halleluja!

Skjut apelsinen

Huvudpersonen i Mikael Niemis bok är en gymnasiekille i en småstad som tröttnar på att passa in. Enligt honom är världen indelad i skitar och idioter - skitarna är de som bestämmer vad som är "inne" och idioterna är de som okritiskt följer dessa oskrivna regler. 

Killen börjar anstränga sig för att INTE passa in. En dag tar han sin mammas gamla städrock till skolan. En annan dag smetar han ut en snorbuse på kinden och låtsas som ingenting. Han vill helt enkelt studera sina medmänniskors reaktioner på det onormala.

Boken påminner mig om "Skit i traditionerna" av Leif Panduro som jag läste i tonåren. Den ger samma smittande känsla av att vilja starta uppror! Dessutom är det väldigt rolig läsning.

Betyg: 4,33

[geim]

Huvudpersonen i Anders de la Mottes bok heter Henrik Pettersson men kallas HP. Han är arbetslös, småkriminell och uttråkad. En dag hittar han en kvarglömd telefon i tunnelbanan, men det visar sig att det inte är en vanlig mobil. Den vet till exempel vad han heter (!) och vill få honom att spela ett spel. HP är övertygad om att det är hans kompis Mange som driver med honom så han bestämmer sig för att spela. Hade han vetat vad det beslutet skulle leda honom till hade han nog valt annorlunda - eller hade han det?

Förutom att jag störde mig på alla engelska uttryck i språket så gillade jag den här. Tankeexperimentet om vem som ligger bakom spelet (ni fattar om ni läser den) är mycket intressant. 

Betyget blir tre och en halv läslampa av fem (mest på grund av språket, storyn var en klar fyra).