Ny favorit!

Jag har hört mycket bra om Jenny Valentines böcker och nu har jag äntligen läst en! "Trasig soppa" handlar om Rowan, 15 år, som nyligen förlorat sin storebror Jack. Rowans mamma kan inte hantera sorgen så det blir Rowans ansvar att ta hand om lillasyster Stroma medan deras mamma går omkring som en zombie i huset.

En dag kommer en kille fram till Rowan med ett negativ som han påstår att hon tappat. Detta är början på en trasslig historia som nystas upp på en smart och fint sätt av Jenny Valentine.

En klar 4,8 poängare av fem möjliga!

En sån där vidrig bok där mamman dör!

Det är Rubys mamma som dött, och Ruby tvingas lämna sin hemstad, bästisen Lizzie och pojkvännen Ray för att flytta till en pappa hon aldrig träffat. Whip Logan lämnade nämligen Rubys mamma innan Ruby föddes, och nu förväntas hon bo hos honom i hans vräkiga villa i L.A.

Jag gillar Sonya Sones tidigare böcker "Vad mina vänner inte vet" och "Vad min flickvän inte vet". Sones sätt att skriva varje kapitel som en dikt utan att det blir svårläst för en sekund tilltalar mig mycket. Hon skriver på samma kärnfulla, humoristiska sätt i den här boken men innehållet intresserar mig inte riktigt lika mycket tyvärr. Trots detta väl godkänt!

Betyg tre och en halv av fem.

Allt jag säger är sant

"Jag är Alicia. Sexton, snart sjutton, med kolsyra i venerna och håret på svaj. Kanske inte riktigt självlysande, men det är fan på gränsen."

Det är inget fel på Alicias självförtroende, men hon är väldigt skoltrött och bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet. Det är inget populärt beslut. Kompisen Fanny blir sur, mamma och pappa blir jättearga och till och med Alicias mormor blir bekymrad och ber henne göra en plan för vad hon vill göra istället. Det har inte Alicia tänkt på men hon tar ett jobb på ett café så länge.

Lisa Bjärbo har skapat en oemotståndlig huvudperson i Alicia. Läs!

Betyg: Fyra och en halv av fem läslampor

Sjutton år och skitsnygg

När Felix känner sig lite osäker (det händer inte så ofta) så upprepar han ett mantra i huvet: "Jag är sjutton år och skitsnygg, jag är sjutton år och skitsnygg, jag är...". Det har funkat hittills, han är skolans tuffaste och populäraste kille. Men när han kommer hem från semestern i Grekland har något hänt. En mystisk kille har dykt upp på orten. Alla tycks förtrollade av denne Zäta och det är uppenbart att han är ute efter Felix flickvän Alexa. Felix inser att hans ställning som den populära killen är bräckligare än han trott. Och hur lojala är egentligen hans vänner? Han har kanske inte alltid behandlat dem så bra.

Det är mycket intressant och ovanligt att få ta del av en historia ur den kaxige och populäre tonårskillens perspektiv. Det är ingen sympatisk huvudperson vi får lära känna, till att börja med i alla fall.

Betyg: tre av fem läslampor.

Trovärdiga fjortisar

"Det borde finnas regler" tycker Mia, 14 år, i Lina Arvidssons debutroman. För det här med att bli vuxen alltså. Mia hänger mest bara med Mirjam, det är hon som är den snygga medan Mia siktar in sig på att vara den coola. Ibland umgås hon med Karl som är befriande nördig. Mia är lite orolig för Mirjam som har den konstiga smaken att falla för äldre män, typ gubbar, och just nu heter han Per och är 40+. Det som gör Mia orolig är att den där Per uppenbart är intresserad tillbaka. Det är faktiskt olagligt att förföra fjortonåringar men det bekommer honom tydligen inte. Mia och Karl inser att något behöver göras.

Boken består av ett ständigt flöde av Mias tankar uppblandat med lite handling.

"Jag och Mirjam brukar sitta på trappan utanför bibblan och prata om olika män vi ska förföra en vacker dag. Förföra är ett så himla bra ord. Om jag ska göra en topp tre-lista på bra ord blir det 1. Förföra. 2. Dementera. 3. Åskknall. Det ändras lite då och då. Till exempel är ju Kadaver jävligt fint. Och Kravaller. Och Universum. Eller Keramik. Det är rätt omöjligt att göra en lista på sånt, om jag tänker efter."

Det är roligt att titta in i Mias huvud. I början av boken blev jag lite irriterad på hur ytlig och omogen hon var men sen insåg jag att det är ju det som är meningen. Och det är ju det som är bokens styrka.

Betyg: Fyra av fem läslampor.

"Lilla Darling" av Johanna Nilsson

Lilla Darling är Jerrys namn på Diana som går på samma högstadieskola som honom. Jerry heter egentligen Jeremia efter profeten. Hans mamma och pappa är flitiga kyrkobesökare, men det är inte Jerry längre och han vill således kallas Jerry. Diana har ingen aning om att Jerry är störtförälskad i henne. Diana har fullt upp att vara tonårstjej, gå på fester, hångla och supa. Det gör ont i Jerry när han ser de andra killarna ta för sig när Diana är för full och han håller ett vakande öga över henne så att de inte ska gå för långt.

Till slut inser ha att han måste försöka berätta för Lilla Darling vad han känner. Han tar kontakt med henne via en chatt, men till att börja med är han anonym.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den här boken. Jerry är himla fin, men kanske lite onaturligt fin och känslig och mogen? Eller är det bara mina fördomar om tonårskillar som spelar in? Det är ju väldigt bra att en känslig och "duktig" kille får vara huvudperson men frågan är hur trovärdigt det är? Jag skulle gärna vilja höra vad en normal högstadiekille tycker. Jag gillade lagom!

Betyg: Tre och en halv av fem

Pris till en av mina favoriter

Ni har väl inte missat att Sanne Näsling fick debutantpriset Slangbellan för sin roman Kapitulera omedelbart eller dö? Har du inte läst den än så är det verkligen dags, du kommer inte att ångra dig!

Dash och Lilys utmaningsbok

Rachel Cohn och David Levithan har gjort det igen! Skrivit en fantastisk bok tillsammans alltså. Den senaste boken "Dash och Lilys utmaningsbok" handlar om två läsnördar som finner varandra genom att Lily (eller egentligen Lilys bror som tycker att Lily sitter hemma och läser för mycket) gömmer en röd anteckningsbok bland hyllorna i den lokala bokhandeln. Det är förstås Dash som hittar den och som antar utmaningen som står däri.

Det är skönt med en bok med härligt nördiga huvudpersoner.Och som vanligt lyckas författarna skriva en dialog som man köper rakt av. Läs.

Betyg: 4 av 5

Gå din väg men stanna

Johanna Nilsson har skrivit många böcker om unga människor med livsångest som berört mig mycket. I sin senaste bok "Gå din väg men stanna" berättar hon om sina egna upplevelser av ångest, bulimi och depressioner. En gripande historia. Det är tragiskt att hon inte kunde få en diagnos (borderline) tidigare i livet.

Lindbäck levererar igen

Sara har precis kommit tillbaka från ett år i London. Strax innan hon åkte gjorde hon slut med Mattias, fina Mattias som även var en i bästa kompisgänget. Sara hoppas att allt ska vara glömt och förlåtet när hon kommit hem igen men det är det inte. Vem ska hon hänga med nu? Av en slump börjar Sara på en nybörjarkurs i jujutsu. Där finns Adrian. Adrian är jobbig men söt och befriande långt ifrån Saras gamla liv. När Mattias till slut närmar sig så vet Sara inte vad hon ska göra.

Det här är bra! Jag känner kärlekspirret och Saras vånda ända ner i tårna när jag läser.