Britt-Marie

Fredrik Backman har en speciell stil, en blandning av ironi och djupaste allvar. Jag gillar hans ton och hans ständiga upprepningar som får oss att lära känna karaktärerna.

"Britt-Marie är vaken hela natten. Hon är van vid det. Man är det om man har levt hela sitt liv för någon annan. Hon sitter i mörkret, givetvis, vad ska folk annars tro om de går förbi och ser att hon har lampan tänd mitt i natten som en kriminell?"

Britt-Marie får av en slump jobb på den nedläggningshotade fritidsgården i det nedläggningshotade samhället Borg. Hon tvingas umgås med invånarna i Borg, det går så där. Hon gillar inte fotboll, men det verkar alla i Borg göra. Britt-Marie gillar att städa och att ha ordning i besticklådorna.

Varför hon inte längre är Kents hemmafru får vi till att börja med inte veta. Det är mycket vi inte får veta, förrän boken är slut och vi är ledsna över att lämna Borg och Britt-Marie.

Vi följer Britt-Maries utveckling från jobbig gnällkärring till modig och omtänksam fotbollstränare. Jag gillar det!