Jag har dragit mig för att läsa den här trots att den fått många bra recensioner. Pinsamt nog bara för att jag inte lockats av omslaget... Men nu var det dags! Jag har inte läst något av Ninni Schulman förr så det passade ju bra att hon med denna bok börjar en ny serie (Siljanserien) om den före detta polisen Ingrid Wolt.
Ingrid släpps ut från fängelset i bokens inledning. Varför hon dömts får vi sedan ledtrådar till genom hela boken. Hon kan av förklarliga skäl inte arbeta som polis längre och av (till en början) oklara skäl behöver hon flytta från Stockholm. Hon hamnar i en by i Dalarna och efter några fruktlösa försök till att bli anställd så inser hon att den enda chansen att få ett jobb är att bli egenföretagare. Det enda hon kan är polisarbete så hon startar därför Siljans spaningsbyrå. Hennes första fall blir att ta reda på vad som hänt med 12-åriga Mattias, som varit försvunnen så länge att polisen gett upp sökandet. Parallellt får vi följa Mattias sista veckor innan försvinnandet.
Extra roligt var att återvända till åttiotalet, där boken utspelas. Inga mobiltelefoner, inget internet och många tidsmarkörer i form av plastörhängen och annat.
Jag förstår att "Som vi lekte" fått goda omdömen och jag kommer absolut att läsa fortsättningen, då Ninni avslutade boken med en riktig cliffhanger...
